SIPF:s främsta uppgifter är:

• Att som ideell förening utan vinstintresse fungera som en nätverksskapande kraft.
• Att förbättra möjligheterna att bedriva idrottspsykologisk forskning.
• Att verka för en förbättrad idrottspsykologisk utbildning.
• Att tillvarata och förmedla tillämpad idrottspsykologisk kunskap.
• Att skapa möjligheter för ett förbättrat kunskapsutbyte mellan de som forskar respektive arbetar tillämpat.
• Att uppmuntra och verka för ett ökat samarbete över ämnes- och områdesgränserna.
• Att sträva efter att kontakterna mellan individer verksamma inom det idrottspsykologiska området förbättras, såväl nationellt som internationellt.
• Att fungera som samtalspartner till de organisationer som har intresse av att det idrottspsykologiska området stärks i Sverige.
• Att utgöra en resurs för media, specialförbund och andra i behov av idrottspsykologisk information och kunskap.

Nedan följer en beskrivning av idrottspsykologi enligt SIPF:

Den akademiska idrottspsykologin studerar mänskligt beteende i samband med fysisk aktivitet. Som tillämpningsområde inom psykologin är det mångfacetterat, trots att det har en relativt kort historia som självständigt forskningsområde (det dröjde exempelvis till 1960-talet innan de första internationella tidskrifterna startades, t.ex. International Journal of Sport Psychology). Forskare inom området intresserar sig för en rad olika frågeställningar, bland dessa kan nämnas: personlighetspsykologiska ("finns det en särskild idrottspersonlighet?"), socialpsykologiska ("hur får man en grupp individuella idrottare att fungera ihop som ett lag?") och utvecklingspsykologiska ("hur utvecklas en individ till idrottare?"). Även frågor kring fysisk aktivitet och dess relation till psykisk hälsa och välbefinnande är centrala. Den tillämpade idrottspsykologin använder psykologisk teoribildning i situationer där exempelvis prestationsutveckling är önskvärd. Detta sker genom mental träning, vilken kan utföras enskilt eller under handledning av en idrottspsykologisk rådgivare. Mental träning kan med fördel användas även i situationer där strävan är att lära sig hantera en påfrestande livssituation eller för att bli bättre på att sätta upp kort- och långsiktiga mål. Kliniskt utbildade (idrotts)psykologer arbetar med behandling och prevention av kliniska tillstånd som exempelvis ätstörningar och andra avvikelser från vad som kan betraktas som normalt inom idrotten.